Jag har skrivkramp just nu. För jag har aldrig försökt göra något så här ärligt och utelämnande i hela mitt liv. Det spelar ingen roll om det bara är jag som någonsin kommer hitta hit. Jag kommer ändå alltid veta att det finns därute i cyberrymden. Att det här kommer finnas tillgängligt för dom som känner för det. (Eller mest troligt för dom som ramlar in av en slump och otur)
Jag har gått omkring och tänkt på det här länge. Flera månader. Att skaffa en blogg där jag skulle ha möjlighet att skriva ALLT. Även det är för viktigt eller oviktigt för att dela med sig till andra. Att ha någonstanns att kunna säga sanningen. Där den kan läsas och vara offentlig och inte instängd i en stackars dammig dagbok undanstoppad längst bak i bokhyllan. Som ingen rört med jämna mellanrum på flera år. Inte ens jag.
Nu har jag kommit så här långt. Och jag måste säga att jag är jätteskraj. (Och att jag finner hela bloggupplägget sjukt förvirrande så ursäkta min totala brist på design)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar