I år. I år har jag haft den bästa midsommaren hittills i mitt liv. Ute vid ett underbart vackert hus precis bredvid en sjö. Med egen badplats och båtar och allt. Svensk sommar när den är som allra bäst. Lummigt och grönt och glittrande och precis lagom varmt.
Hur jag hamnade där var ganska random. Min kompis Johanna började dansa salsa för ett tag sen och där lärde hon känna två killar varav en av dom anordnade den här festen. Så halkade jag och Erika, en annan buddy, in i det hela.
Vi kom dit vid 2-tiden. Och det var mysig och avslappnad stämning redan från början. Ofta på fester där jag inte känner så många blir jag ofta obekväm och lite tillbakadragen. Jag vet inte vad det är, av någon anledning blir jag osäker i sånna situationer. Men inte nu, vilket var hur skönt som helst.
Seriöst. Vad gjorde vi INTE under dagen och kvällen och natten och nästan dagen igen? Vi gjorde vår egen midsommarstång. Fikade. Snackade och lärde känna varandra. Gjorde middag. Deltog i en rolig version av femkamp. Badade i sjön och i badtunnan. Bastade halvt påklädda och halvt avklädda. Blev fulla. Och min absoluta favorit. Andandes in lustgas.
Jag skulle seriöst lätt kunna bli beroende av det. Jag skojar inte ens. Jag vet att det inte är farligt egentligen (om man inte överkonsumerar hur mkt som helst) men det kändes lite läskigt att jag bara ville känna den där kicken igen och igen.
Jag vet inte ens hur jag ska beskriva det. Det var som att hela kroppen pirrade och darrade och vibrerade. Till och med tänderna. Som jag brukar se som en död massa.
Det var som om jag var i en bubbla och tittade ut genom den. Allt och alla som var utanför rörde sig och lät i slow motion. Och så blev jag fnissig. Fnissig och lycklig.
Finns många bekännelser och sanningar jag kan berätta om den här kvällen. Men det får bli sina egna inlägg. Om det faller mig på humöret.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar