Jag har hans namn i mitt huvud. Fastklämt och utnött.
Älskat som ett par slitna converse.
Använda igen och igen.
Tills dom nästan faller sönder av kärlek.
Mitt namn är en tröja man köpt och aldrigt haft på sig.
Papperet längst ner i högen.
20-lappen som glömts kvar i jeansfickan,
tvättas i 40 grader.
Jag existerar men han vet inte om det.
Så han säger aldrig mitt namn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar