Sanning och konsekvens

Ikväll har jag kört sanning och kt onsekvens för första gången på ett år kanske. Första gången sedan jag startade den här bloggen definitivt.

En chillkväll med kräftskiva utvecklades till sanning och konka för att vi verkligen inte hade ngt att göra. Och vi använde nån app för att ställa frågor. Dessa frågor? typ 85% sexrelaterade.

Kul. VERKLIGEN. När man som jag inte har NÅGOT att dela med sig av. På varenda fråga blev jag tvungen att ta mig igenom meningen "jag är oskuld så jag vet inte".

Inte för att det är något fel på att vara oskuld, herregud liksom. Men jag skämdes verkligen. Eller jag skäms för det hela tiden. Men inte som när jag påtagligt måste sitta där och säga framför mina närmaste vänner att jag aldrig gjort det.

Nog för att dom VET det redan. Det klart dom gör. Men ändå. Det blir så mkt mer verkligt att säga det än att bara veta det inom sig.

Jag skulle verkligen ha levt någon gång då det var en riktigt jävla BRA grej att vara oskuld. Oskuld, blek och fet. Dom idealen har faktiskt funnits. Jävlar vad het jag skulle ha varit alltså.

Som sagt. Jag vet att det inte är något fel på att inte ha gjort det. Men idag är det nästan som ett krav. Och att man dessutom ska ha värsta aktiva och intressanta sexlivet. Det stressar mig. Det gör att jag känner mig värdelös. Som att jag måste betala för sex för att kunna få det liksom.

Jag vet inte... det är bara jobbigt. Och jag är för gammal för att ingen ska börja undra. Varför liksom? Varför har hon inte knullat?

Hitta någon som vill ha mig och jag är på. ÅHH. Det är ju inte ens självvalt! Om jag hade fått som jag ville hade jag förlorat oskulden dagen jag fyllde 15.

Jag har en till grej jag vill dela med mig kring hela den här sanning och konsekvensgrejen men jag orkar inte nu. Är trött. Vill sova. Och förhoppningsvis  vaknar jag upp imorgon och hela mitt liv är perfekt och intressant.